Jag kommer alltid att älska dig. Du tog mig med storm, och känslan som jag hade för dig, den går inte att beskriva.
Men det jag har insett de senaste dagarna är att jag inte gillar dig, det finns inga känslor. Jag har släppt taget. För gott. Men trots de, kommer du alltid finnas i mitt hjärta. Och jag önskar dig all tänkbar lycka här i livet. Du förtjänar att vara lycklig och älskad.
Jag hoppas att vi kan träffas om nåt år, bara för att se om den där "dragningen" som alla pratade om finns kvar. Time will tell.
Shit, jag har tagit så mogna och tuffa beslut de senaste veckorna, de känns som att jag är 35, och inte 25 år.
Men alla beslut tas ju av en anledning. Och nu kanske, men bara kanske är det slut på allt strul för ett tag.