I natt när jag skulle sova, fick jag ett sms.. Efter detta sms, visste jag att sömnen skulle bli bortglömd i några timmar. Denna person betyder sjukt mycket för mig. Det är det som är så konstigt.. Vi kan verkligen prata om allt. Han finns där för mig, och jag finns där för han.
Men jag vill aldrig se denna kille så ledsen och sårad som han nu är. Han ska vara den glada killen, som tycker att jag är hel gaaaalen! :P
Jag vill inte gå in på någonting alls... men jag vet hur jobbigt han har det. Been there, done that.
Och nu när jag tänker efter, jag måste ju ändå på nåt konstigt vänster ha ett bra hjärta.. annars skulle jag väl inte ha sms:at med han 3 på natten?!

Han är underbar, han är en av få guldklimpar i mitt liv!
Även om jag kanske är långt bort ibland, så finns jag ändå alltid i närheten.. <3