Haha, det har ju varit näst intill storm i helgen, men nu kikar solen fram igen, och ja, det är lovely.
Gårdagen tillbringades i kyrkan, och på fredag blir det ett kyrkbesök igen. Damn, hur ska fröken A överleva det? Det första jag gjorde när jag kom in i kyrkan igår va att svära. Hmm bra där. Sedan va det familjemys igår också, börjar bli en vana nu. Ville iofs festa, men det finns ingen ork till det. Är lagomt less på allt som heter renovera, och jobba. Hade jag bara haft ett jobb hade det kanske varit annat.. Men är huvudet dumt säger man ju.
Men imorgon händer det saker, ska göra något som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Men det här kanske är vändpunkten, mitt kall. Jag hoppas på det i alla fall. Men bara för att jag gör den här saken, så betyder inte det att det kommer gå vägen. Jag får helt enkelt vänta med spänning.
Im just trying to find my way home.

Dagen har som vanligt gått till att greja på nya stället, det börjar gå riktigt framåt där måste jag säga. Och här hemma börjar det se liiiite vettigare ut. Det är ingen hinderbana längre, och det är riktigt najjs.
Och det lutar mot att det blir en ny tattoo innan midsommar också. Jippiiiie! Återkommer om den saken.
Nu ska jag fortsätta plocka. Wish me luck.