Vissa dagar känns meningslösa, som denna. Gick mest omkring och va irriterad, hade ingen ork till nånting. Det enda vettiga som jag lyckades med idag va att besöka Carro och inhandla lite nytt. Och jag älskar dom där byxor.
Annars ser livet likadant ut som igår, och dagen innan det.
Men jag har i alla fall släppt en börda, eller släppt och släppt. Jag berättade om det, och det känns lite bättre i alla fall.
Nu är det bara min tur att ta steget, att våga. Det återstår att se hur det hela kommer sluta.
I just wanna call you, and say hello.

 Och jag tycker så synd om dig, den blick som du gav mig idag. Ilska, hat och ledsamhet.. Jag har aldrig sett det i dina ögon.Och det högg till i mitt hjärta, jag önskar att jag kunde hjälpa dig.. Det hoppas jag att du förstår.