Det är sjukt. Det måste vara något med luften, eller är det kanske mig det beror på?
Men jag orkar inte få fler besked.. inte såna här besked i alla fall.
Hur ska jag orka ställa mig upp igen, och igen och igen?
När tar det slut?
Är det nu jag måste fly, igen?

Jag vet att jag har varit kass på att höra av mig, men trots det, så har jag alltid funnits här för dig.
Jag kommer aldrig att glömma våra galna nätter. Vi ses i Nangijala. Vila i frid min vän.