Mis labios sonreír de nuevo

Gårdagen var riktigt händelserik, först en massa pyssel på salongen. Sen blev det ett granskande på Lindas resturang, vilket för övrigt kommer bli awesome! :)
Sen dog jag väl näst intill i soffan, tills Anders ringde och bjöd in sig själv på kaffe. Å andra sidan va det ju bra att han ringde innan i alla fall.
Vi kom på en egen musikquiz, med hjälp av Ginza och Spotify. Riktigt roligt, plus att Anders överraskade mig med att kunna några tjejband från mitten av 90-talet. Och jag överraskade han ganska många gånger med, så det blev nog oavgjort i slutändan. Tiden går förbannat fort när man har kul, helt plötsligt va den 2 liksom.
Dock så gick det väl åt ett ex antal koppar kaffe på oss var, och jag tror båda två kluddade/ritade upp ett helt post-it block. Jag insåg att jag verkligen en post-it/checklista/minneslista. Dom finns överallt, och det roligaste av allt, ibland kan jag faktisk hitta lappar som det står så här på: "ALEX GLÖM INTE ATT TA MED MINNESLAPPEN SOM HÄNGER I HALLEN!". Haha, jaa undra hur det kommer vara om 10 år? Man kanske är riktigt senildement. Kan man få det i tidig ålder eller?
Sen när Anders åkte hem, blev det Canada-Usa för min del. Och usch vilket nervöst sammanbrott jag fick, men det slutade som jag ville i alla fall, alltså att Usa tog guld. Sen så tog ju Sverige brons igår med, och det är ju trots allt bättre än inget :)
Så natten blev lång, hamnade väl i säng runt halv 6, klev upp kl 7.. sen vaknade man till när man va ute och vandrade i 20 gradig kyla. Usch! Jobbet flöt väl på rätt bra med, och nu blir det snart lite kaffe och mys i soffan ett tag, innan jag ska städa här hemma. Ska ju ha mysmiddag ikväll, så det kan vara lite trevligt med ett dammsugat golv.
Och jag insåg en sak häromdagen, och jag blir så arg på mig själv. Men det tar vi en annan dag.
Blev även uppgraderad till någon annans samvete igår, inte fy skam. Iofs så agerar denna person samvete åt mig med, så det går väl jämt ut kan man säga.

I wish i could follow my heart, but i cant. I dont want to be hurt no more, i need time the heal. So please, wait for me..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0