Hold me now.
Jag vet inte vad jag ska göra, eller vilket val jag ska välja.
Men en sak vet jag, och det är att jag inte vill känna mig otrygg,osäker eller olycklig mer.
Enough is enough.
Jag har orsakt mycket av allt det här själv, just för att jag har gjort fel val.
Men jag trodde att jag skulle göra någon nytta, vara till hjälp.
Och det här kan inte pågå i en evighet heller, för mina dagar är räknade. Det vet jag.
Jag vet av 2 stycken som inte vill att jag ska öppna ögonen igen, och även fast jag har polisanmält
båda för mordhot, va hjälper det?
Hur får det mig att bli tryggare?
Det enda som kan hjälpa, det är att dom använder fysiskt våld, men då kommer dom inte sluta förrens jag slutar andas. Och vad kan jag göra för anmälan då?
Det är väl en sak att jag är otrygg, men att någon av dom som jag bryr mig om kan bli drabbad av det här.
Det klarar jag inte av att ha på mitt samvete.
Om jag nu skulle flytta, vart kan jag känna mig säker? Vart kan jag börja om? Glömma och gå vidare?
Även fast jag inte klarar av denna stad, så har jag några guldklimpar, som jag inte klarar av att lämna.
Dom som betyder mer än något annat.
Men hur länge kommer dom hålla fast i mig?
För jag är en nobody, jag är inte speciellt bra på någonting.
Förutom att strula till det hela tiden.
Och dessa guldklimpar, dom kan jag inte ha i närheten dygnet runt heller.
För dom tröttnar, och kommer till slut att gå sin väg.
Dom är anledningen till att jag har orkat så här länge.
Jag vet att jag är självisk, men när dom är i min närhet, känner jag mig lite tryggare.
Så nu måste jag göra mitt val, antingen offra det lilla jag har, eller fortsätta kämpa, med risk att bli ensam.
Debo .. elegir. Morir o ser inmortal.
Men en sak vet jag, och det är att jag inte vill känna mig otrygg,osäker eller olycklig mer.
Enough is enough.
Jag har orsakt mycket av allt det här själv, just för att jag har gjort fel val.
Men jag trodde att jag skulle göra någon nytta, vara till hjälp.
Och det här kan inte pågå i en evighet heller, för mina dagar är räknade. Det vet jag.
Jag vet av 2 stycken som inte vill att jag ska öppna ögonen igen, och även fast jag har polisanmält
båda för mordhot, va hjälper det?
Hur får det mig att bli tryggare?
Det enda som kan hjälpa, det är att dom använder fysiskt våld, men då kommer dom inte sluta förrens jag slutar andas. Och vad kan jag göra för anmälan då?
Det är väl en sak att jag är otrygg, men att någon av dom som jag bryr mig om kan bli drabbad av det här.
Det klarar jag inte av att ha på mitt samvete.
Om jag nu skulle flytta, vart kan jag känna mig säker? Vart kan jag börja om? Glömma och gå vidare?
Även fast jag inte klarar av denna stad, så har jag några guldklimpar, som jag inte klarar av att lämna.
Dom som betyder mer än något annat.
Men hur länge kommer dom hålla fast i mig?
För jag är en nobody, jag är inte speciellt bra på någonting.
Förutom att strula till det hela tiden.
Och dessa guldklimpar, dom kan jag inte ha i närheten dygnet runt heller.
För dom tröttnar, och kommer till slut att gå sin väg.
Dom är anledningen till att jag har orkat så här länge.
Jag vet att jag är självisk, men när dom är i min närhet, känner jag mig lite tryggare.
Så nu måste jag göra mitt val, antingen offra det lilla jag har, eller fortsätta kämpa, med risk att bli ensam.
Debo .. elegir. Morir o ser inmortal.
Kommentarer
Trackback