Jag gav han en ny chans, men han klarade tydligen inte av det. Han är nog inte mogen. Och ska jag vara helt ärlig, så känns det riktigt bra. Nu kan jag fokusera på mitt liv, utan att behöva tänka. Nu kan jag fokusera på oss, vilket jag tror kommer bli underbart.

Nog om detta, det är underbart väder idag, och tok varmt här i salongen, men det är ju bara 1½ timme kvar nu. Så jag kan plågas liiiite till. Haha.
Sedan åker jag ut till Mami och Papi på landet, älskar att vara där ute på sommaren. Så det blir massa familjemys för hela slanten ikväll. :) Love it!
Och till alla er stackars människor som har varit runt omkring mig dom senaste veckorna, jag förstår inte att ni har orkat med mig, men jag har fått min lilla paus, stack upp till Umeå i fredags, och det var det jag behövde, va tvungen att komma bort från allt slit och alla måsten. Så nu är mina batterier laddade igen. Hmm skumt att en galen natt och morgon med massa sprit kan "laga" en igen. Men jag gillar né.
Och jag vill att det ska vara Juli nu, så jag får mina 4 underbara veckor med semester, och så vi kan få åka till Bulgarien.
Jim är dock lite skeptisk över mitt morgonhumör, och hur jag brukar vara utan tillräckligt mycket kaffe. Men han lär nog överleva dom 2 veckorna. ;)
Nej, lite städning kanske.. Och sen landet.
Måste även tillägga att mina kunder är underbara. På alla sätt och viss. Älskar dom. Och dom flesta älskar mig med.
På återseende!

Det känns som att mina dagar bara rinner iväg, är jag inte på jobbet så renoverar jag nya lägenheten, far hem hit, försöker sova,vilket är omöjligt.. sen är det samma visa igen. Så det går verkligen bara runt runt. Och det är det ganska många som klagar på, att jag inte finns till hands, att jag inte hör av mig, att jag är osynlig. Jag vet, och jag ber om ursäkt för det. Men jag försöker hinna med så mycket jag kan på dygnets 24 timmar. Och om folk nu så gärna vill träffa mig, så är det bara att komma och hälsa på. Jag kräver inte att ni gör nåt. Ni kan bara hänga.
Men eftersom jag har en liiiiten tidspress på mig, så kommer jag vara väldigt frånvarande dom 3 närmaste veckorna. Its sucks, I know. Jag är ju van att chilla mig igenom veckor, svina på helgen. Men jag får helt enkelt spara det till semestern.
Och som om jag inte har nog mycket i huvudet, så är det lite tjafs och gnäll om resan.. Jag blir så less, så less att jag till och med funderade på att avboka resan idag.
Lite updates från renoveringen kanske. Var ju där och målade i 12 timmar igår, sen kom Jim och började lägga in golvet i köket. Så det går framåt där i alla fall. Nu väntar jag bara på att det nya köket ska komma, och sen ska resterande av golvet in. Och sen ska kakelet fixas, sen är jag klar där.
Och jag fixade klart hallen idag, nu ska det bara in lite golv där med.
Sen är projektet från helvete som jag måste börja med.. Men det är väl bara att gilla läget, men detta rum kommer driva mig till vansinne.
Och jag upptäckte att det går mycket lättare att jobba när jag har sällskap. Idag tittade Anders förbi en sväng, och jag blir mycket gladare och positivare.
Nog om detta, bör uppsöka en dusch... har vitfärg nästintill överallt, och röda fina slingor i håret. Mmm, hett ;P Hahaha!

To the moon and back. <3

Nej idag har jag bestämt mig. Tisdagar är en förbannat onödig och tråkig dag. Absolut noll att göra på jobbet, eller visst, städning och så, men man tröttnar efter några timmars plockande. Sen har jag varit på ett sånt där klassiskt Alex humör, vilket är grinig och tvär. Men Kristoffer förgyllde dagen så gott han kunde. Och min babe tittade in också. Vilket gjorde dagen mycket mer värd. Men sen vet jag inte riktigt vad som hände.. kvällen vill liksom aldrig ta slut, och john blund verkar dissa mig ikväll, vilket inte är så himla ovanligt. Men jag har haft sån jävulsk oflyt så här på kvällskvisten, först råkar jag tappa ut mitt svarta nagellack, över näst intill hela badrummet. Otroligt roligt. Har nästan fått bort allt i alla fall, och sen bestämmer jag mig istället för att satsa på röda naglar, och vad händer? Jo fröken A sitter diggar till musiken i soffan, och vips, så har hennes underbart fina gula linne blodröda fläckar. Blir sååå less. Tur att man är lite vip på Vero i alla fall ;)
Men jag måste nog ge dagens ros till Kristoffer, mitt hår är så underbart vanligt igen, visst, slitet som värsta rockstjärnehåret, men åhh så bra färg det. Its so me!
Och imorgon är det fotografering, halv nio, på min lediga dag och allt. Buhu.
Lär ju vara lagomt upppyntad (som Babak skulle säga), när jag ska tillbringa resten av dagen med att spackla och måla. Fast vem vet, det kanske blir snyggare om man känner sig fin.
Nej, lite färg på brynen, och sängen nästa.

I wish you where here. Saknar dina ögon.

Blubb blubb.

Denna söndag har varit ljuvlig.. vaknade visserligen av världens huvudvärk, som berodde på koffinbrist. Men det löste sig ganska snabbt med en promis till nya stället. Där både Jim och Marie gjorde mig sällskap. Så nu är både köket och hallen grundmålad. Känns riktigt härligt, och det kommer bli så sjukt snyggt.
Så efter några timmars slit och en grinig Alex, så begav vi oss hem. Eller hem och hem, det blev en snabbis hos Anders och Renee först. Sen hem och kirra matlåda till morgondagen.
Sen tittade Marie förbi och det blev middag på Burger King. Usch vad jag inte gillar detta ställe. Men vi käkade gratis i alla fall. Sen blev det en kaffe i nya stället, igen. Och återigen så kom Jim förbi. Timmarna bara flög förbi, och här sitter jag överpigg och funderar på om jag ska slänga i lite färg i skallen, hur ska jag annars tillbringa natten?
Men jag har insett vilka människor jag alltid vill ha vid min sida. Och jag kommer alltid finns till hands, i både vått och torrt.
Jag vet att jag är tillräckligt stark för att kunna stå ensam, men jag skulle ändå vilja ha dig vid min sida, för jag vet att du gör mig hel, du stöttar mig och du ger mig kraft och ork. Du är underbar, och jag vill aldrig förlora dig. Som jag sa tidigare, vi kommer bli dragandes med varandra resten av livet. Och det känns riktigt underbart.
Om jag finns i ditt hjärta, så som du finns i mitt, kommer vi vara lyckliga. Tillsammans kan vi göra underverk, om vi hittar rätt, så kommer det alltid att vara så. Men jag är feg, jag vågar inte satsa, ta det där steget. Men jag ska, någon dag. Det lovar jag. För min skull. Så jag blir lycklig, och hel. Det vet jag att jag förtjänar.
Och inom kort måste jag göra ett avslut, och inte bara ett, utan flera. Gör jag det inte snart, så kommer det att bli min "död". Och det orkar jag inte med just nu.
Så jag måste hitta rätt, säga rätt. Då kommer det att gå vägen. Det kommer inte att vara lätt, det kommer verkligen vara ångest på högsta nivå. Men nu är det min tur, nu ska jag visa vem jag verkligen är. Vad jag kan och vad jag vill. Nu är det slut med fröken snäll.
I slutändan vet jag vilka jag har vid min sida ändå, och dom som faller bort kommer jag inte sakna för fem öre.
Dom är bara ett bihang, som egentligen inte är värt nånting.

Like a dark shadow in the night.

So lately, I've been wonderin'
Who will be there to take my place
When I'm gone, you'll need love
To light the shadows on your face
If a great wave should fall
It would fall upon us all
And between the sand and stone
Could you make it on your own

If I could, then I would
I'll go wherever you will go
Way up high or down low
I'll go wherever you will go

And maybe, I'll find out
The way to make it back someday
To watch you, to guide you
Through the darkest of your days
If a great wave should fall
It would fall upon us all
Well I hope there's someone out there
Who can bring me back to you

Runaway with my heart
Runaway with my hope
Runaway with my love

I know now, just quite how
My life and love might still go on
In your heart and your mind
I'll stay with you for all of time

If I could turn back time
I'll go wherever you will go
If I could make you mine
I'll go wherever you will go


Kärlek kärlek. Den är underbart, något som vi alla förtjänar. Och det är det jag behöver just nu. Och du.. du gör livet underbart, jag vet att jag måste våga.. ta det där stora och farliga steget. Men jag vill inte kasta eller stressa oss in i något. Vi vet ju vart vi står ändå.. Men det är kärlek. <3

Jag vet att jag inte ska bry mig, jag gör inte det heller. Fast ändå så gör jag det.
Min förbannade jävla blogg driver mig till vansinne, om man inte gillar det sätt jag skriver på, läs inte. Bry er inte.
Och detta emo snack, jag vet knappt vad en emo är.. så förmodligen är jag inte det. Och om jag nu skulle vara det, vad spelar det för roll, det är ett fritt jävla land. Och om ni nu tycker att det är sååååå roligt att kommentera, väx upp och våga lämna namn, eller åtminstonde en mejl. Jag tror att ni är för feg för det, dumma och dryga jävlar. Men kan ju börja undra vem det är som är en fjortis egentligen.
Och man märker ganska tydligt att ni som kommenterar inte vet ett jäva skit om mig, i så fall skulle ni inte skriva som ni gör. Och när vi ändå talar skriva, har ni en blogg som jag kan få läsa, det skulle vara ruggigt spännande.
Men det jag blir mest förbannad över, är att ni skriver så jävla löjligt på ett inlägg som ligger mig så förbannat varmt om hjärtat. Ni förstörde kommenteren som jag verkligen ville bli glad över. Era jävla mongon.

vad har du möjligtvist som är så intressant att det bör föras över i bokform? Du är ju bara en narcististisk övervuxen emofjortis. Det sista världen behöver är en till bok om folks patetiska liv.

Till dig så kan jag nog bara säga, walk a mile in my shoes. Du kommer ändra uppfattning. Och patetiskt liv? Ta dig en funderare över ditt eget liv först.
Jag skulle vilja kalla såna här kommentarer löjliga, patetiska. Och förmodligen är det svartsjuka, och brist på uppmärksamhet. Wake up.
Och nu är jag så arg så jag skakar, det är absolut inget fel på mitt sätt att skriva. Min blogg är frispråkig, jag skriver det jag känner och tycker. Och åter igen, det är ett fritt jävla land. Har ni problem med det, googla fram en annan jävla blogg. Ni kanske hittar en "roligare", där dom snackar om att : imorse åt jag frukost, sen gick jag till skolan, och det va såå tråkigt. Sen så kollade E på mig, och det va så sjukt pinsamt. Och i helgen ska jag kolla om det är nån som vill langa till mig. Tänkte inte bli full som S blev förra helgen, det är såååå pinsamt. Fattar inte att hon orkar se sig själv i spelgen. Nej nu måste jag springa och lägga på mitt 20 varv med mascara och pudra nästan för sjätte gången idag.
Usch för såna bloggar, men smaken är som baken.
Döda mig den dagen jag blir så otroligt löjlig.

En dag att komma ihåg, både på bra och dåliga saker.
Men det jag kommer komma ihåg mest av allt är att min favorit Emil, släppte sin bok idag.  "Light, Dark. Dream and Reality".  Den finns att köpa på www.litenupplaga.se. Så vänta inte, köp den du också. Jag köpte 3 ex idag. ;)
Och nu blir jag extra peppad på att göra klart min.
Sen dom dåliga sakerna ska jag  inte ta upp idag, det kommer en dag i morgon med.
Idag är min blogg enbart till för Emil.
Grattis vännen!
Jag är så sjukt stolt över dig!

Så ni där ute, dont let us down, buy it now!

I still need you in my life.


Den här dagen började så sjukt bra, klev upp ovanligt tidigt, joinade Renée in till stan. Där vi träffade Affe, och det va ju hmm 100 år sen sist tror jag. Hans första kommentar löd: Är det du som diggar tatueringar eller?
Jag förstår inte grejen, jag har väl ändå inte överdrivet mycket? Jag har ju ett ex antal till att göra.

Men för första gången på länge, måste jag säga att detta har varit en underbar dag. Perfekta kunder, mysigt sällskap och nu inväntar jag nästa mys sällskap. Åh, jag älskar måndagar!
På återseende!

When the stars are shining.

Jag är fortfarande riktigt riktigt fökyld. Rösten svajar fram och tillbaka. Har svårt att andas, och jag hostar upp lungorna. Nu har tydligen febern kommit tillbaka. Så jävla less, och nu jobbar jag måndag till fredag, skulle egentligen varit ledig på fredag, men vad gör man inte?
Trots att jag är sjuk så har helgen varit underbar. I fredags blev det chill med Ida, sen ville Jim att vi skulle komma ut till Magnus, så vi satt där och bara myste. Visserligen blir jag "mobbad" och dom är lite elaka mot mig då och då. Men jag vet att dom älskar mig.  ;) haha
Och på lördagen fixade jag Terése, med lite smink och hår. Jag tyckte att det blev rätt bra faktiskt. Sedan blev det mys med Mami <3, vi får aldrig tid till varandra, så vi for och köpte lite färg till lägenheten. Och sedan blev det mysfika och klädprovning på Vero, Carro, du räddar mig jämt!
Men sen blev jag så där off, höll på att börja gråta, tur att jag inte gjorde det, för då hade allt smink åkt. Men sen så ville Jim, Anders, Tobbe och Emil att jag skulle hänga med på en inflyttningsfest. Det va rätt kul, underbara människor.
Kvällen slutade med fight mellan Anders och Tobbe, jag bitchslapade Tobbe, han bitchslapade tillbaka, flera gånger, så jag är lite öm fortfarande. En massa skratt i bilen, sköna kommentarer -"Stanna bilen för i helvete!" -"vi står still, bilen är inte ens igång"
En massa muttrande på Max, en bilfärd hem, som slutade i asgarv. Jag och Anders ska kliva ur bilen för att vi är vid lägenheten, Anders kliver ur, och jag efter, jag vänder mig om och då har Anders satt sig i bilen igen, jag går fram till han och säger att vi är hemma nu, blicken jag får är väldigt förvirrande, och jag med min hesa och väldigt mörka röst, börjar garva, vilket även dom andra i bilen gör. Jag skrattade tills jag somnade. Måste även tillägga att jag fick många high-fives igår, för en gångs skull lyckades jag. Som att hinna slå Jim innan han slår någon annan när man ser en gulbil, han va ganska chockad över det.
Nej, nu ska jag ta kvällsdosen av alla tabletter och drycker, och försöka sova bort febern så jag pallar denna arbetsvecka.
På återseende!

Du kommer aldrig att få se mig när jag går i tusen bitar, du kommer aldrig att märka när jag gråter för att du är borta.
Jag kommer aldrig att låta dig göra det. För jag vet vad du kommer säga, jag vet att du kommer försöka laga allt. Men det finns inget att laga. Det är över, det var över redan innan det började.
Just nu vill jag bara spotta dig i ansiktet och säga hur mycket jag hatar dig.. Men istället ska jag ta ett djup andetag, och gå vidare.
Du kommer ha en speciell plats i mitt hjärta. Det hoppas jag att du förstår, men jag vill ändå att du ska förstå att jag aldrig kommer glömma eller förlåta.Det är du inte värd.

Så arg
Så besviken
Så jävla ensam
Jag måste bita mig själv i läppen för att inte börja gråta. Börjar jag gråta så rinner mascaran och sminket blir förstört. Dagens jävla I landsproblem.
Om det nu är som jag känner, så spelar jag ett jäkligt högt kort. Vilket kan förstöra mer än man tror. Och det är det sista jag vill, men jag vill ändå veta.
Fan vad jag hatar mitt hjärta och hjärna.
Jag borde kanske låsa in mig nånstans, där jag inte kan träffa eller prata med någon. Det kanske jag och dom i min närhet skulle må bäst av. Det tåls att fundera på i alla fall..
Det kommer bara bli ett eko, ett lugn och minnen.

Det va ett tag sen jag skrev, men det har varit fullt upp, så jag har knappt haft tid till mig själv. I söndags for jag till Sthlm, för att sedan kliva ombord på en bord. Wella hade visningar och grejor. Riktigt roligt, blev liiiiite för mycket alkohol bara. Kom hem på måndag kväll, och sedan åkte jag på världens förkylning. Så jag kunde inte jobba hela dagen igår, utan fick gå hem och försöka bli frisk. Rösten är i alla fall tillbaka, fortfarande låter jag som en gammal hagga. Men va fan, det finns värre. Men det jag har mest problem med är febern, och näsblodet. Min pappa tror att det beror på utbrändheten, har inte sovit så mycket dom senaste veckorna. Så det är väl bara att besöka farbror doktorn.
Jim va här igår och kollade på film, rätt skönt att kunna få umgås med folk, när man sitter i myskläder och osminkad,.. och dom kommenterar det inte ens. Men jag vet att jag såg sliten ut, har en förmåga att göra det när jag är osminkad. Och idag har mami beställt grejorna till köket, vi va och kollade ut allt för nån vecka sen. 16.000, det är ju som hittat :)
Och imorgon ska vi betala Bulgarien biljetterna, LOVELY!
Nej, ska bege mig mot sängen igen.
På återseende!

<3

My way in life is gone, there's nothing to remake, I tore my pictures down, my fate the most beautiful crown.

Nu  börjar det äntligen hända saker i lägenheten. Lovely! Kan säga med ett litet finare ord, att min nacke och axlar är död.
Men som Jim sa, vill man att det ska bli fint, så får man lida pin. Tack för den du.
Det har varit en sinnessjukt lång dag, har hunnit med hur mycket som helst, men det va värt det, istället för att jag ska sova bort dagarna, som jag brukar göra när jag är ledig.
Jag har börjat ladda lite lätt för minikryssningen på söndag, vi bestämde att vi skulle gå ut rätt hårt på lördag, men jag bör nog hålla mig ganska lugn. Hatar att flyga bakis.
Och har jag lite flyt imorgon, så hinner jag nog med en liten förändring också. ;)
Och imorgon bokas biljetterna till Bulgarien, so fucking lovely. 15 dagars glassande och fylla, haha livet kommer leka. Och det jag ser mest framemot är Jims härliga flygrädsla. Både mina och Anders små horn började växa ut. Hihi.
Sedan så blir det med all säkerhet Metaltown med snygg Marika. :D Hon ville gå på fredagen, men jag vill även se Marilyn, och han är på lördag. Så det lutar mot fredag och lördag. Mmm, love it.
Med tanke på att jag börjar jobba om 5 timmar, så borde jag sova för längesen, men jag har så sjukt mycket tankar, både bra och dåliga.
Och jag har så mycket news som jag bara vill skrika ut, men nej, när alla pusselbitar faller på plats, lovar jag att berätta allt.
Nej, en dusch och 2 timmars sömn på det här, så blir det säker en kanon bra morgondag.
På återseende.

En av dom bästa låtarna på länge. Den har verkligen satt sig på hjärnan. Fast å andra sidan, alla deras låtar fastnar på hjärnan. I just love them. Och det skulle lika gärna kunnat vara jag som har skrivit den här texten.


"Try not to wake me"

"Cause' of you, I'm lying awake at night but I'm seeing our pictures of you,
as I close my eyes I fade my way into the last of my dream world"

"It's a place of trust, would you meet me there?
There's no time to spare, come and show me you care,
That you're believing that here we can win!"

"All of my dreams, are all I see, try not to wake me, can't you see
All of my dreams, are all I wanna see, try not to wake me, try not to wake me!"

"Try not to wake me"

"Cause' of you, my tries to not think of you, they just end up in one million thoughts,
It's way too much to mention, see what I mean when you see my creation"

"It's a place of trust, I can meet you there, there's no time to spare,
come and show me you care, that you're believing that here we can win!"

"All of my dreams are all I see, try not to wake me, can't you see
All of my dreams are all I wanna see, try not to wake me, try not to wake me!"

"All of my dreams are all I see, try not to wake me, can't you see?
All of my dreams are all I wanna see, try not to wake me, try not to wake me, trapped inside my own dreams,
I'm not complaining, leave behind all I offer your kind, here we could disappear"

"All of my dreams are all I see, try not to wake me, let me be
All of my dreams are all I see, try not to wake me, can't you see
All of my dreams are all I wanna see, try not to wake me, try not to wake me
All of my dreams are all I see, try not to wake me, can't you see
All of my dreams are all I wanna see, try not to wake me, try not to wake me"

"Try not to wake me

Its all im breathing for.

Nu är läget så här... Jag vill göra en tatuering, vissa kommer tycka att jag är störd, men jag har gjort en snarlik tidigare, och den ångrar jag inte. Bara placeringen. Och det skulle vara lite coolt om jag satte denna tatuering på andra sidan, men det är ett jäkligt känsligt ställe, och eftersom jag ångrar placeringen på förra så är det kanske dumt.. Så jag tror att jag ska sätta den på insidan av överarmen, eller i nacken. Svårt val måste jag säga. Eller varför inte sätta den i armhålan kanske?
 Nog om tattoos, blir alltid extra peppad så här dagen innan, då kommer jag bara på fler och fler.. innan jag har fyllt 30 lär jag inte ha någon "normal" hud kvar. ;)
I sommar lutar det mot ett jävla ös i alla fall, det är ju planer på Metaltown i Gbg, Roskilde, Ulvödagarna och Bulgarien. Min sommar 2009 kommer bli den bästa på länge. Im just loving it. Och självklart blir det massa ös med the gang här hemma med. Kom precis på att jag ingår i 2 gäng.. eller gäng och gäng. Ni fattar ändå va?
Nog om svammel, jag ska drömma mig bort en sväng nu.
Puss och god natt!

All of my dreams.

Min kusin är underbar. Ruskigt bra är han, älskar att göra affärer som även jag tjänar på.
Idag har jag och mamma brottas med en massa skåpluckor, och damn, kul hade vi, halvt ihjälslagna båda två. Men skam den som ger sig. Sedan blev det lite spackling också. Så imorgon är det målning som står på schemat. Och jag vill att allt ska bli klart nu, nu på en gång. Haha, kvinnan med noll tålamod har talat.

Och jag måste medge att jag har en person på hjärnan för stunden, men det håller vi hemligt ett tag till. Med min tur på senare tid, så är det lika bra att inte prata om allting. Har jag lite tur så kanske jag får medvind den här gången.

På återseende!

Now I´ll never have a chance.

Blir så less på att det bara är måndag idag. Har inte tid att jobba, har miljoner saker att fixa med i nya placet. Men jag har i alla fall lyckats köpa det mesta som jag behöver nu. Det är väl bara lite tapeter och golv som saknas. Men jag vet redan vad jag ska ha, så det är bara att plocka och betala typ. Men det kommer bli så sjukt snyggt. (tänk er Grynets röst på det där) hahahaha!
Tror mamma va lite impad över mitt köp också. Thats nice.
Och till veckan kommer min love,babe och ögonsten hem. Åhh damn, har saknat denna tjej som fan måste jag säga. Det enda person som jag verkligen kan lita på, men nu får jag ha henne för mig själv i några månader. Haha. Stackars Danny, hon kommer aldrig vilja fara tillbaka.
Och sen finns det en till person som är grymt saknad, eller det finns många. Men vissa tänker jag på 100 gånger om dagen, och det gör lika ont i hjärtat varje gång jag tänker på dom. Men snart blir det ändring på det också. Thank you God. Bara en av dom saknade kommer jag att få vänta länge på. I miss you babe <3
Och Emil, du är grymt saknad. Men det känns skönt att du är lycklig, det är du verkligen värd.

På återseende

Jag måste nog säga att helgen har varit bra. Trots några käftsmällar, men det är tydligen så jag ska leva.
Ordet älskar har i alla fall sjunkit som ord för mig, för om man säger att man älskar någon, och sedan så hoppar man i säng med någon annan.. hur mycket är då det ordet värt? Ingenting alls i mina ögon.
Men jag måste nog säga så här, jag kan inte bry mig mindre, och det är fan i mig din förlust. I can live without you.
Så det var väl det tråkiga med helgen. Men jag fick ett ganska annorlunda och rätt skönt smeknamn: Ledig. Dont ask!
Sedan va det självklart bio med the boys igår, Wolverine. Riktigt bra måste jag säga. Men jag hade gärna sluppit "ölkorv slagning i alexs huvud", popcornskrig och sparkar i ryggen, Men det är saker som ingår i ett biobesök antar jag.
Nej ni, jag kan måste ta in sängkläderna och börja ladda för en ny vecka.
På återseende!